Balanserade riskbedömningar för kreativa lekmiljöer
Idag ska jag och Mimmi Beckman i Örebro kommun berätta om forskningsprojektet Säkerhet i Balans som vi arbetat med det senaste året. Även om vi inte är helt klara med de olika delarna i projektet så finns det redan nu lärdomar som vi gärna vill sprida. Detta är ju heller ingen ny fråga för någon av oss. Vi har i många år arbetat med metoderna för balanserad riskbedömning som ett stöd för att skapa mer kreativa och utvecklande lekmiljöer. Det är Skolhusgruppen som bjudit in oss att prata.
För mig handlade det om att varje gång jag i olika sammanhang ville bidra till att skapa mer naturliga, kreativa och hälsofrämjande lekmiljöer så hamnade vi i ett läge där någon satte stopp för processen. Inte av illvilja utan verkligen utifrån en ambition att säkerställa säkerhet. Men det mönster som framträdde för mig var att miljöerna varken blev säkrare eller tryggare för barnen. Istället blev miljöerna mer och mer statiska och de pedagogiska verksamheterna fick mindre möjligheter att påverka över tid.
Jag kom i kontakt med metoden Benefit Risk Assessment redan i slutet på 00-talet då jag deltog i en utbildning i Storbritannien som hette "Risk it! Managing risk in play provision". För mig blev det lite svårt att direkt förstå vad det innebar. Men när vägledningen "Gör plats för barn och unga" från Boverket kom ut 2015 och framhöll vikten av barns riskfyllda lek så började vi tillsammans med några olika kommuner och myndigheter utforska möjligheterna att implementera arbetssätten i den svenska kontexten och jag var med och ledde flera kommunövergripande utbildningsinsatser där rektorer, pedagoger, drift och fastighet deltog. Några olika kommuner utvecklade utifrån det nya lovande arbetssätt som bidragit till mer kreativa och utvecklande lekmiljöer runt om i Sverige.
Forskningsprojektet är för oss ett sätt att nu samla ihop erfarenheter och kunskap som vi fått med oss under denna utvecklingsresa. Det har gett oss möjlighet att reflektera tillsammans med professorer i riskhantering och forskare i juridik för att överblicka komplexiteten ännu bättre och förstå hur dessa arbetssätt rimmar med exempelvis svensk lagstiftning. Vi har också diskuterat vad en kunskapssammanställning kring värdet med riskfylld lek ska innehålla.
Jag har varit involverad i projektets alla delar, men också fått möjligheten att fördjupa mig kring situationen på skolor och förskolor lite extra genom att göra fallstudier på två förskolor och två grundskolor. En förskola, som jag kallar Solgläntan har ett medvetet arbete med balanserade riskbedömningar och den andra förskolan, som jag kallar Klinten är en ganska traditionell konceptförskola. Den ena skolan, Skogsdalsskolan, har ett medvetet pedagogiskt arbete för att tillåta riskfylld lek och den andra skolan Stenbackaskolan, har utmaningar kring hur de ska hantera ett stort berg på skolgården ansvarsmässigt. Jag har besökt enheterna och intervjuat personal och försökt förstå hur olika säkerhetskultur och organisatoriska förutsättningar begränsar eller möjliggör lekvärde i utemiljön. Det har varit otroligt lärorikt.
Tycker du att detta låter intressant och vill veta hur ni kan utveckla era arbetssätt lokalt på din skola, din förskola eller övergripande i kommunen så har jag försökt förklara hur utvecklingsprocessen kan se ut. Jag processleder och utbildar er längs vägen. Boka in ett möte med mig om du tycker detta skulle kunna vara något för er! Eller läs lite mer här: https://www.levande-leklandskap.se/kreativ-utemiljo
